2010-06-02

Månadens Playlist - Maj

Bortom inuti (utanför alltså), en enarmad sax (typ, en kniv, med andra ord). Värdelöst.

Eleganta spöken bara glider runt, liksom. Utför en soldans, börjar drömma om omänsklighetens gryning. Men ikväll är det bra. Det är ju nakensöndag, för bövelen. Slappa läppar!

Stiliserade lik, blodbad, dödsfel, mörka torn, kycklingar och grandiosa frammaningar. Allt detta och mer, när vi återkommer med den slutgiltiga striden, efter några ord från våra sponsorer.

Playlist May 2010 - Stylized Chicken Dance (Cruisin' Beyond The Molten Sun)
01. Ufomammut - Odio
02. Mustasch - Coomber
03. Winnebago Deal - Just Cruisin'
04. Wooden Shjips - Loose Lips, Start To Dreaming
05. Nachtmystium - Ghosts Of Grace
06. Ex Deo - The Fianl War (Battle Of Actium)
07. Soulfly - Bloodbath & Beyond
08. Jean Jacques Perrey - Chicken On The Rocks
09. Cancer Bats - Dead Wrong
10. Levi / Werstler - Casting The Molten Sea
11. Tomahawk - Sun Dance
12. Darkthrone - Stylized Corpse
13. Abscess - Dawn Of Inhumanity
14. Bison B.C. - Dark Towers
15. Nevermore - Beyond Within
16. Doomriders - Worthless
17. At The Drive-In - One Armed Scissor
18. Danko Jones - Tonight Is Fine
19. Stone Temple Pilots - Naked Sunday
20. Opeth - The Grand Conjuration

-----

Kolla även in de andra spellistorna.

2010-05-02

Månadens Playlist - April

Oh gyttjefluga, i mina ögon är du Osiris. Kom som du är, och ta med dina katter, rökelse, stearinljus och en flaska vin. Som de gamla grekerna sade, man behöver inte vara gammal för att vara vis.

Misantropen Johnny sparkade hål i himlen. "Lögner!". Fördömelse är för de svaga. "Kolla på det här, jag ska hämnas!".

Kyrkogårdsportar. Som en blixtsnabb kobrajabb in i förruttnelsedomänen.

Jag behöver kaffe. Kaffe som smakar kaffe.

Playlist, April 2010 - Domain Of Damnation, Misanthropy & Coffee (Come Watch Cats, Johnny)
01. Pantera - Cemetery Gates
02. Nirvana - Come As You Are
03. Lazarus A.D. - Damnation For The Weak
04. Khoma - Osiris
05. Kyuss - Mudfly
06. Celtic Frost - Domain Of Decay
07. Cathedral - Cats, Incense, Candles & Wine
08. Megadeth - I'll Get Even
09. Type O Negative - I Don't Wanna Be Me
10. Black Mountain - Modern Music
11. Slash - Watch This
12. Red Hot Chili Peppers - Johnny, Kick A Hole In The Sky
13. Death - Misanthrope
14. Rage Against The Machine - In My Eyes
15. Judas Priest - You Don't Have To Be Old To Be Wise
16. Alcest - Percées De Lumière
17. Jon Oliva's Pain - Lies
18. Brant Bjork - Cobra Jab
19. Graveyard - Right Is Wrong
20. Denis Leary - Coffee

-----

Kolla även in de andra spellistorna.

2010-04-02

Månadens Playlist - Mars

Vem tusan bjöd in den ryska soldaten in i de närsyntas imperium?

Galenskapen och skadan som har åsamkats får mig ibland att undra var jag slutar, och var du börjar. Kanske är rädsla lösningen? Är jag en slav under förtrollning? Är det en ond vilja eller en kraftfull ande?
Nej, det är alla andras fel.

Den skrattande mannen från björkmänskolonin ser med svarta ögon på stengestalterna, innan han betalar för sitt dödsamfetamin med jord. Har han gått för långt?

Bä bä vita ros.

Playlist, March 2010 - Empire Of Hexes And Spirits (Madness, Fear And Resurrection
01. Saviours - Slave To The Hex
02. The Children - Power Spirit
03. Firebird - Cross The Line
04. Grand Magus - Fear Is The Key
05. Mastodon - Colony Of Birchmen
06. Armored Saint - Pay Dirt
07. Dundertåget - Alla Andras Fel
08. The Stooges - T.V. Eye
09. Gallows - Black Eyes
10. Every Time I Die - Who Invited The Russian Soldier?
11. Exodus - Deathamphetamine
12. Shining - The Madness And The Damage Done
13. Yawning Man - Rock Formations
14. Killing Joke - Walking With Gods
15. Triptykon - Myopic Empire
16. A Perfect Cirle - Rose
17. Radiohead - Where I End And You Begin
18. D-A-D - Ill Will
19. The Cult - Resurrection Joe
20. Rob Zombie - The Man Who Laughs

-----

Kolla även in de andra spellistorna.

2010-03-02

Månadens Playlist - Februari

Hej!

Här var det en hel massa kärlek, men vi ger också lite kamp och brödraskap, Amerikanska errorister, diamanter och ministerier, himmelska likbilar och lösgjorda huvuden.
Men vad hände med vår rock 'n' roll i dessa tider av samförstånd och medgivande? När skall jag bli stor? Och ska vi helt enkelt gå nedför den långa vägen, eller gå över toppen på den yttersta dagen? Tänk om det rinner en flod mitt i vägen, då kan vi inte komma ner.

Lycka till.

Playlist, February 2010 - Over The Diamond River Of Love And Consent (Godspeed, Heavenly Brotherhood)
01. Iron Horse - Whole Lotta Love
02. The Hellacopters - Hey!
03. NOFX - American Errorist (I Hate Hate Haters)
04. 3 Inches Of Blood - Battles And Brotherhood
05. White Wizzard - Over The Top
06. Queensrÿche - Speak
07. Overkill - Give A Little
08. Skitsystem - Den Yttersta Dagen
09. Fingerspitzengefühl - You're Right
10. Black Rebel Motorcycle Club - Whatever Happened To My Rock 'N' Roll
11. Fatso Jetson - Heavenly Hearse
12. Queens Of The Stone Age - River In The Road
13. Melissa Auf Der Maur - Head Unbound
14. Mark Lanegan - Can't Come Down
15. Earthless - Godspeed
16. Babian - När Skall Jag Bli Stor
17. En Svensk Tiger - Ministeriet
18. Scott Reeder - Diamond
19. The Music - Take The Long Road And Walk It
20. New Order - Age Of Consent

-----

Kolla även in de andra spellistorna.

2010-02-25

Melissa Auf der Maur - Auf der Maur (2004)

En personlig liten favorit har vi här, från de åren då jag verkligen började sätta mig in i riktig musik och ge mig ut för att utforska och upptäcka sådant som jag aldrig vanligtvis skulle ha stött på annars. Det medför att det nostalgiska värdet ibland kan vara högre än det kvalitativa.

Jag är inte riktigt säker på hur jag kom i kontakt med Melissa Auf der Maur, men antagligen var det tack vare en härlig belgare som jag spenderade ett par sköna, stekheta sommardagar med och kollade på livestreams från någon belgisk eller nederländsk festival, på den tiden ZTV sände från Hultsfredsfestivalen (QOTSA, The Hives, Hellacopters... goda tider).
Om det var Pinkpop, Pukkelpop, Graspop, Lowlands, Rock Werchter eller någon annan festival som ägde rum just då kommer jag inte ihåg, jag minns bara en rödhårig supercool tjej som bjöd på en fantastisk show.

Melissa med det stenhårda efternamnet Auf der Maur var basist i Courtney Loves Hole och Smashing Pumpkins, innan hon även intog positionen framför micken. Först för Hand Of Doom, det där Black Sabbath-hyllningsbandet som jag nämnde i förrförra inlägget, därefter spelade hon in en soloskiva med gästartister från just bland andra Hole och Smashing Pumpkins, plus ett par andra högst intressant namn (Josh Homme, Nick Oliveri, Chris Goss och Jeordie White/Twiggy Ramirez).

Det ska sägas att det egentligen inte är någon jättemärkvärdig skiva som får en att häpna och tappa andan, men all musik behöver inte vara så. Ibland räcker det gott och väl med riktigt behaglig och väl sammansvetsad alternativrock som håller en riktigt hög och jämn nivå från första till sista minuten.

Skitig punkrock, sleazig stonerrock och mainstreamaktig artrock ryms här. Inget direkt revolutionerande, och kanske det är enkelt att säga att skivan skulle ha passat in bättre 1994 istället för 2004, men det är alltjämt en av mina personliga favoriter.



-----

Melissa auf Der Maur är äntligen aktuell med en uppföljare till den här skivan i mitten av mars månad. Men varför nöja sig med att producera en mesig liten CD-skiva, när man även kan ge ut en serietidning och en film?

Det här projektet går under namnet "Out Of Our Minds" (eller "OOOM", som hon själv verkar föredra), vilket även är namnet på skivan och singeln som släpptes innan jul. Det finns även en officiell musikvideo till låten, vilket ju alltid är trevligt.


Första tanken var ungefär "hmm, okej... inte vad jag hade väntat mig, men intressant". Men efter att jag hörde några smakprov från skivan på hemsidan så blev det riktigt intressant.

16e mars släpps uppföljaren till ett av mina favoritalbum, det ser jag fram emot.

-----

Melissa Auf der Maurs hemsida - Wikipedia - MySpace - Spotify

2010-02-19

Overkill - Ironbound (2010)

Overkill, en ny bekantskap för mig trots att de närmar sig 30 år i branschen, får mig genast att tänka på Motorheads låt "Overkill". Även "Ironbound" för tankarna åt "Iron Fist" och "Iron Horse / Born To Lose". Och även om det finns likheter mellan Motorhead och Overkill (inte minst i det hisnande låttempot), så är det ett annat (Motorhead-influerat) band jag tänker på: Metallica, i deras thrashigaste och råaste prakt på åttiotalet.

Men det första jag slås av, är sångaren Bobby Ellsworths speciella röst. Han låter som en förkyld Jello Biafra (Dead Kennedys). Och det har jag inga problem med, det är unikt och intressant med tanke på genren, men visst tog det ett litet tag att vänja sig. Men när jag hade vant mig, lagom till att introlåten "The Green And Black" entrar andra fasen i slutet av de 8 minuterna, så hittar jag även lite likheter med Megadeth i sättet de flyter iväg i härliga gitarrsolon.

Jag kan lika gärna fortsätta att namedroppa band, för andra låten "Ironbound" låter som om den var specialskriven för Judas Priest och Rob Halford. Och det är menat som en komplimang, och för att påvisa att det finns gott om variation och olika inslag här. De är hela tiden inne och gasar runt lite på NWOBHM-spåret, utan att för den delen tumma på thrashet.

"Bring Me The Night" (eller "Hit The Lights" in disguise) torde vara den perfekta singeln, den lyckades i alla fall att få mig på kroken och svälja betet helt. Klockren inledning, och "cutting to the chase" på direkten.


10 låtar, 57 minuter, alldeles perfekt längd och inte en endaste trist sekund. Ironbound slog knockout på mig, och har gått riktigt hett i skivspelaren. Overkill helt enkelt.

Betyg: 5 / 5

-----

Overkills hemsida - Wikipedia - MySpace - Spotify

2010-02-15

Habby belated 40th, heavy metal, you old son of a bitch

I lördags var det visst 40 år sedan Black Sabbaths monumentala självbetitlade album nådde skivhyllorna, och många hävdar ju att det var just Black Sabbath som grundlade heavy metal. Det här var ju ett par år (en jäkla massa år faktiskt) före min tid, så jag tvivlar på att jag har någon som helst rätt att uttala mig om det, men jag ställer mig i alla fall mer än gärna bakom det påståendet.



Jag passade på att leta upp lite Sabbath-covers också, bara för att. Så snäll kan jag vara när jag känner för det, jajamensan.
Machine Head - Hole In The Sky
System Of A Down - Snowblind
Hand Of Doom - The Mob Rules (Ett tribute-band med bl.a. Melissa auf der Maur och Nick Oliveri. De släppte en live-CD när de spelade i Los Angeles 2002 som jag dessvärre inte lyckas hitta några bra (läs: legitima) länkar till. Rekommenderas annars.)

"Vad är det för ett jävla stolpskott som valde ut just de låtarna?" kanske man kan fråga sig? Jaja, jag gillade låtarna när jag hörde dem i början av 2000-talet och gör det fortfarande, så "lite nostalgi" får jag väl svara.

Sedan finns ju såklart hyllningsskivan Nativity In Black: A Tribute To Black Sabbath på Spotify, om man vill ha lite fler covers. Äkta varan finns såklart också, om man föredrar the real deal.

Avslutar med Faith No Mores version av War Pigs.

2010-02-12

Priestess - Prior To The Fire (2010)

Inspelad '08, utgiven '09 i lilla Kanada efter lite skivbolagsstrul, och slutligen i USA och resten av världen nu år '10 i februari månad. Inte för att jag hade den minsta kollen på prästinnorna från Montreal förrän alldeles nyligen, men bättre sent än aldrig.

Jag fick ett tips om att dessa herrar streamade sin nya skiva på MySpace, så även om jag inte visste ett jota om bandet eller musiken, så blev jag nyfiken. Och nyfikenhet brukar löna sig, vilket det gjorde i det här fallet (oops, spoiler). En annan viktig aspekt är första intrycket. Men med inledande "Lady Killer" var det aldrig något snack om saken: så här ska den sabla slipstenen dras!
Musikvideon ger jag visserligen inte mycket för, men det är svårt att värja sig mot den ursinniga inledningen, och refrängen sitter kvar på hjärnan bra länge.

"Now we step into the fire! Bewaaare! You will paaay! Lay-dee-killah!"

Resten av låtarna går i samma anda, det är högoktanig retrorock som tänder på alla cylindrar. Lite som Wolfmother och The Sword, fast bättre. Men skivan dippar lite emellanåt, några låtar känns ganska standardaktiga, en och annan slinker lätt förbi utan att man egentligen lägger märke till den. Men så finns det också ett par riktiga guldkorn, och allt som allt så är det en riktigt uppfriskande åktur som kanadensarna bjuder på.

Betyg: 4 / 5

-----

Priestess hemsida - MySpace - Wikipeda - Spotify

-----

Först var det Baroness som slog ner som en bomb (i mitt universum åtminstone), och nu Priestess med den här rökaren. Vad blir nästa bombnedslag, Mistress? Princess? Heiress? Mike Ness?

Rammstein sind happy!

Hur kan man göra tråkiga Rammstein roligare att lyssna på? Jo, genom att låta Devin Townsend remixa en av deras låtar såklart!


It's a happy happy joy joy song!

---

Hevy Devy (Townsend) är allt en rolig prick. Kolla bara in hans "tour videos" som han spelade in på turnébussen när de for runt i Amerika nyligen:


Det finns tre andra tour videos, och lite annat smått och gott, på hans Youtubekanal, som heter "poopynuggeteer". Bara en sån sak.

Vill ni ha mer? Deep thoughts with Devin. Också ett sätt att promota sin skiva.
(Kolla under "More from:" eller "Related videos" för fler djupa tankar)

2010-02-11

NIN in HD #2

Nine Inch Nails har ju som bekant slutat turnera, men är det så att man vägrar acceptera det faktumet, eller helt enkelt inte kan få nog av NIN, så har jag lite godis att bjuda på.

Det är två stycken fanfilmade konserter från '08 och '09. Men det är inga suddiga, megaskakiga amatörvideos med sunkigt ljud inte, utan det är två stycken grupper med dedikerade fans som verkligen har organiserat ihop sig för att filma spelningarna med mer än dussintalet HD-kameror från olika vinklar, som de sedan har redigerat ihop riktigt snyggt. De har även fått ett godkännande från bandet, och det finns alla möjliga format att välja mellan: 1080p, 720p, Dual-layer och standard DVD, PS3, iPod etc. Har du ont om hårddiskutrymme eller taskigt med bandbredd, så finns det även tillgängligt på Youtube.

The Downward Spiral Live - Ja, klassiska The Downward Spiral framförd live, helt enkelt. "Skakig" bild, men med en äkta live-känsla. Kvaliteten kan man verkligen inte klaga på.

Another Version Of The Truth: The Gift - det större projektet, lite professionellare finish (utan att ta något ifrån ovan nämnda projekt), hög kvalitet från början till slut.

Briljanta initiativ, fantastiska videos, starka rekommendationer.


För lite mer NIN in HD, kolla in mitt tidigare inlägg, med en länk till deras officiella Youtube-kanal, som innehåller en hel del gottigottgott (självklart i HD-kvalitet).

2010-02-04

Och via Tenacious D...

... till Jimi H. James Marshal Hendrix hann med att skriva en hel del musik under sin korta tid. Han måste ha varit en mästare på kurragömma också, för 40 år efter hans död så har Legacy Recordings lyckats hitta lite fler, outgivna låtar som de kommer ge ut på albumet Valleys Of Neptune om en dryg månad. Titelspåret "Valleys Of Neptune" kan man lyssna på hos Spinner.

Spotify finns förresten inte mindre än 16 stycken album, liveinspelningar och samlings-CDs med mannen. Alla utom en är uppladdade och/eller utgivna i år, vilket jag antar att ovan nämnda Legacy Records står bakom.


Got to got to got to get away!

Från två fantastiska gitarrvirtuoser...

...till Jack Black och Kyle Gass, också kända som Tenacious D. "Master Exploder" får sparka igång dagen, och det gör den med den äran.
Oemotståndlig sång (och video).


Och är det så att ni har något problem med att jag skriver ett par rader om JB, KG och The D, så kan ni ta upp det med Meatloaf och Dio.


Wow, 6.8 har The Pick Of Destiny på IMDB, det är tamejfan inte fy skam. Jag borde se om den snart.

2010-02-03

Ay caramba!

Jag låg i sängen och kollade på gamla Tonight Show With Conan O'Brien-avsnitt från höstas igår. NBC-pikar, "Conan's Tabloid Moment", Barbershop-inslag, Michael Moore och Seth McFarlane som gäster, the usual, inget att tappa hakan över. Men: avslutande liveframträdande av Rodrigo y Gabriela.
Fy fan, jag blev helt tagen på sängen och var tvungen att se om hela framträdandet 3 eller 4 gånger till. Det var det värsta jag hade sett på bra länge.

Jag var tvungen att leta reda på en video av det, men det var lite knivigt eftersom rövhattarna på NBC inte verkar gilla Youtube (eller Coco), men som tur är finns ju Myspace.

Tack Myspace!

De kan sina gitarrer, de där två.

En annan som kan spela ett och annat ackord är Rob Trujillo, bassist för Metallica (som för övrigt är en av duons allra största influenser!).
Och varför inte bjuda in Robban när de spelar sin cover på Metallicas "Orion"?


Dessutom har de spelat in en cover av "Stairway To Heaven", och till deras senaste skiva bjöd de in Testaments gitarrist Alex Skolnick, så de har gott om "metalkredd".
Skulle det inte räcka, så träffades duon tydligen när de spelade i ett thrashmetalband i Mexico City!

Rodrigo y Gabriela på Spotify. Perfekt med lite akustiska gitarrer när man har lyssnat sig le på brutala dödsriff och brunstiga ångestsvrål.

2010-02-02

Månadsspellistor - sammanställning

Does what it says on the tin, en simpel sammanställning av alla månadsspellistor. Byggs på sakta men säkert.
Nu även uppdaterade med låtlistor, så att ni vet vad ni får, eller vad ni går miste om.

2010 Maj
2010 April
2010 Mars
2010 Februari
2010 Januari
2009 December
2009 November
2009 Oktober
2009 September
2009 Augusti


2010-02-01

Månadens Playlist - Januari

Dags för mig att återigen ta på mig baskern, leta fram pipan och låta min poetiska och pretentiösa ådra visa sig från sin bästa sida. That's right, playlist time, beyatch!

Endast när jag sluter ögonen, ser jag röken som leder mig hem. De förföljda glömmer inte, när jag har bränt mina skepp. Förorenad hjärnlåda p.g.a. sanningsserum, men jag har varit nykter, åtminstone.
Går på en charmoffensiv, attackerar från sidan, arrangerar en TV-fest. Bjuder in Tony Stark, Buck Owens och den där kvinnan från L.A.
Skalbaggsstjärt.

Playlist, January 2010 - The Beautiful Youth Charm, Persecuted Brainbox Traffic Foreclosure
01. Logh - The Smoke Will Lead You Home
02. Cave In - Youth Overrided
03. Oceansize - The Charm Offensive
04. Blur - Beetlebum
05. Johnossi - Press Hold
06. Hawkwind - Brainbox Pollution
07 . The Doors - L.A. Woman
08. Nick Cave & The Bad Seeds - There She Goes, My Beautiful World
09. Jimi Hendrix - Crosstown Traffic
10. Thåström - Bara När Jag Blundar
11. Yngwie Malmsteen - Now Your Ships Are Burned
12. Priestess - Sideways Attack
13. Anthrax - C11H17O2N2Sna - Sodium Pentathol
14. Black Flag - TV Party
15. Melvins - Buck Owens
16. Black Sabbath - Iron Man
17. Megadeth - Foreclosure Of A Dream
18. Testament - The Persecuted Won't Forget
19. Pantera - 10's
20. DevilDriver - I've Been Sober

-----
Kolla även in de andra spellistorna.

Masters Of Reality - Pine/Cross Dover (2009)

Snacka om en glad överraskning som kom från ingenstans, utan minsta förvarning. Det var september förra året, jag satt och skrev ihop en liten presentation om just Masters Of Reality och letade videos till ett "veckans band"-inlägg, när det visade sig att de precis hade släppt en ny skiva. Det var då 5 år sedan de hade släppt sin senaste skiva (bestående av outgivna låtar, 8 år sedan de gav oss något "nytt") , och Masters Of Reality är inget band som det skrivs särskilt mycket om, så att Chris Goss och grabbarna hade varit i farten hade jag ingen koll på. Men sen föll det sig så att jag bara lyssnade igenom Pine/Cross Dover lite snabbt innan jag avfärdade den. Det lät som "Give Us Barabbas" (föregående skivan), som jag tyckte var ganska tråkig. Men lite senare tog jag mig själv i kragen och bestämde mig för att lyssna igenom dessa två skivor en gång till. Det var det bästa beslutet jag hade tagit på länge.

Inte bara för att jag insåg att "Give Us Barabbas" visar vilka fantastiska musiker detta är, även när de frångår sitt tidigare stonersound, utan för att Pine/Cross Dover visar sig vara en riktigt solid skiva, som skulle ha varit med och fightats om att få vara med på årsbästalistan förra året. Om jag bara inte hade varit så trög av mig (ett genomgående tema här på bloggen de senaste, ooh... två veckorna.)

De tar inte ut svängarna riktigt lika mycket här som på föregångaren, som dominerades av ballader, folk, blues och lite akustiskt (vilket såklart har förekommit på alla deras skivor, men inte i så här stor utsträckning). Stonerelementet är mycket mer framträdande här, så som det sig bör när Masters Of Reality står bakom spakarna, även om de inte är rädda för att gå all-in med en instrumentalare på 12 minuter, eller när de bryter ut i dansant och lössläppt stonerpop emellanåt.

Nu är det som det är, Masters Of Reality gick dessvärre miste om chansen att prisas när jag körde min prestigefulla årslista (vadå hybris?), och de är ju inte aktuella när det är dags att summera det här året om elva månader. Men gör inte samma misstag som jag gjorde, för Pine/Cross Dover bör inte missas.

Betyg: 4 av 5

-----

Masters Of Reality MySpace - Wikipedia - Spotify - Grooveshark

2010-01-18

I like this, do you like it?

Skulle egentligen ha postat den här videon för länge sedan, när jag först såg den, men så blev det ju inte. Men "bättre sent än aldrig" är lite av mitt motto, så klaga inte.

Chickenhawk. Ett bandnamn som är marginellt bättre än Chickenfoot, men vad är grejen med den här kycklingfixeringen egentligen? Är namnet menat som punchline till ett sådant där djurkorsningsskämt? Nä, gubevars...

Men bakom det här smått retarderade namnet hittar vi faktiskt en riktigt grym musikvideo, och även låten fölll mig i smaken på direkten. Det var alltså för några månader sedan, och den är fortfarande lika bra.
Och att videon framkallar sköna Shaun Of The Dead-vibbar ger rikligt med bonuspoäng.
Men, alltså... "Chickenhawk", vafaan är det?

Äh, kolla bara på videon.

"I Hate This, Do You Like It?" heter låten förresten.

2010-01-15

High On Fire plockar fram frosthammaren

High On Fire hjälper oss att betvinga vinterhelvetet med nya låten "Frost Hammer" från kommande mästerverket Snakes For The Divine.

På med snöskorna och overallerna nu och bege er genast till Stereogum för att lyssna på låten.

I en tidigare intervju med Noisecreep sade Matt Pike (gitarrist och sångare) bland annat detta om kommande plattan: "It's really heavy, a little more aggressive than our last album, a little less psychedelic. For the most part, the songs are amazing."

"For the most part"... kom igen Matt, var inte blyg nu. Liiite mer självsäkerhet hade inte skadat. Nog för att det hade låtit som en minst lika stor kliché som när alla andra musiker ska beskriva sina nya låtar och skivor, men Mr. Pike är en av få som jag känner att jag faktiskt kan lita på.

Oh yeah, Matt Pike och hans polare i Mastodon kommer dyka upp i Metalocalypse. Brutal!

2010-01-11

Sailing The Seas Of Richard Cheese

Lite måndagsflum bara. Man kan inte gå runt och vara superseriös 24/7. Ibland måste man sätta sig ner och koppla bort omvärlden, och bara tänka på något dumt och fånigt. Som sengångare i sirap. Jösses vad tröga de är.
Eller varför inte mixa lite bandnamn och skivtitlar. När jag kollade på min recensionssammanställning som jag postade nyligen, så såg min kära hjärna två små intressanta (nja) grejer. Efter lite pysslande och pusslande blev det... aningen intressantare. Kolla bara:
Alice In Chains - Black Gives Way To Blue.
Dream Theater - Black Clouds And Silver Linings.

Alice In Theater - Black Clouds And Silver Linings Give Way To Blue.

Fniss. Hajar ni? Jag blev i alla fall måttligt road och aningen besatt av detta, så jag började genast spåna vidare. Vilka andra kombinationer finns det? Tja, vad sägs om...

Muse Of Reality - Deep In The Supermassive Black Hole
Sonic Youth & RATM - Rage Against The Washing Machine
Wolfmother Love Bone - Cosmic Apple
The Music & The Soundtrack Of Our Lives - The Music Behind The Music
Radiogarden / Soundhead - Ultramega OK Compuer
Sound Division / Joy Garden - Superunknown Pleasures
Monster Manchu / Fu Magnet - Signs Of Infinite Powertrip
Sonic Manchu / Fu Youth - Start The Washing Machine
Slayer ft. The Dwarves - Reign in Blood Guts & Pussy
Danko Jones and The White Stripes - We Sweat White Blood Cells
Danko Jones and The Gates Of Slumber - We Sweat Hymns Of Blood And Thunder
Red Hot Chili Peppers and Coldplay - A Rush Of Blood Sugar Sex Magik To The Head
Death From Above 1979 & Nine Inch Nails - You're a Woman, I'm A Pretty Hate Machine
Nick Cave & The Bad Seeds & The Hellacopters - Abattoir Grande Blues / The Lyre Of Orpheus
Colonel Claypool's Bucket Of Bernie Brains & Mastodon - Crack The Big Eyeball In The Sky(e)
Masters Of Reality & The Soundtrack Of Our Lives - Welcome To The Extended Revelation For The Psychic Weaklings Of Western Lodge Civilization

Ifall 5 Finger Death Punch hade släppt ett självbetitlat album, hade de kunnat gå ihop med Soundgarden och spelat in skivan "Badmotor5fingerdeathpunch".
Eller ifall Nick Cave & The Bad Seeds hade lånat titeln från Dead By Aprils självbetitlade album hade vi fått "The Firstborn Is Dead By April".

Men bäst av alla är nog faktiskt denna:
Rage Against The Machine Head - Through The Ashes Of Evil Empires.
It works on so many levels!

Jag har bara skrapat lite på ytan, men jag har faktiskt lite viktigare saker att göra än att sitta här och blanda ord och bokstäver och leta efter halvintressanta band- och skivnamn, så jag väljer att sluta medan jag fortfarande har något uns av värdighet kvar. Men har ni några egna kombinationer får ni mer än gärna dela med er.

2010-01-08

High On Fires kommande skiva, bäst 2010?

Ja varför inte? Kan de toppa Death Is This Communion från 07, så talar mycket för det.
Låtlistan har varit känd sedan en tid tillbaka, och nu vet vi även hur omslaget kommer se ut.

High On Fire - Snakes For The Divine
01. Snakes for the Divine
02. Frost Hammer
03. Bastard Samurai
04. Ghost Neck
05. Fire, Flood & Plague
06. How Dark We Pray
07. Holy Flames of the Fire Spitter
08. Mystery of Helm

Jag är inte den som går bananas över skivomslag, och låttitlar säger oftast inte särskilt mycket, men i det här fallet så kan det ju bara bli en guldkantad succé. Hör ni det, High On Fire? Känn ingen press nu, men en succé med skinande kanter av rent guld vore inte helt fel.

23e februari ringar vi in i kalendrarna, datumet då High On Fire frälser oss med en ny skiva.

2010-01-07

Revocation demonterar diktatorer i trånga korridorer

Revocation stod inte för förra årets bästa släpp, men däremot ett av de mest intressanta. Med sin mix av thrash och death metal, tekniskt gitarrspel och lite udda sångstrukturer, så lyckades de verkligen imponera på mig. Och det är inte illa pinkat, eftersom jag ibland har lite svårt för att intressera mig för de ovan nämnda genrerna.

I alla fall, här är en halvfärsk video till deras "Dismantle The Dictator", för er som kanske inte har hört Revocation än.



Hur fan-jävla-tastisk är inte finishen?

2010-01-05

Sammanställning av 2009 års skivrecensioner

Sammanställningar är alltid trevliga, de ger en snabb och enkel överblick och lyfter fram nergrävda och begravna inlägg till ytan för allmän beskådning, vare sig man missade dem första gången eller vill läsa igenom en andra gång. Dessutom ser det fint ut. Ser det inte fint ut?

Först vill jag bara utfärda ett varningens ord. Kvaliteten på de skrivna recensioner varierar lika mycket som mina betyg på skivorna jag recenserade. Vissa texter vill jag bara radera från bloggen och förtränga från minnet, medan det finns några som jag faktiskt är ganska nöjda med. Jag är trots allt bara en glad amatör som råkar gilla musik, och ser bloggandet som en kul utmaning och ett spännande litet projekt, men självklart strävar jag efter att komma upp i en hög och jämn nivå. Övning ger färdighet.

Här följer de skivrecensioner som jag skrev under 2009, med länkar och sorterade efter betyg.

Betyg - 5
Baroness - Blue Record (2009)
Mastodon - Crack The Skye (2009)
Voivod - Infini (2009)

Betyg - 4
Candlemass - Death Magic Doom (2009)
Chickenfoot - Chickenfoot (2009)
Desert Sessions - Desert Sessions Vol 1&2 (1998)
Dream Theater - Black Clouds And Silver Linings (2009)
Isis - Wavering Radiant (2009)
Megadeth - Endamge (2009)
Spinnerette - Spinnerette (2009)
Truckfighters - Mania (2009)

Betyg - 3
Big Business - Mind The Drift (2009)
Bob Hund - Folkmusik För Folk Som Inte Kan Bete Sig Som Folk (2009)
Heaven And Hell - The Devil You Know (2009)
The Mars Volta - Octahedron (2009)

Betyg - 2
Mustasch - Mustasch (2009)
Sonic Youth - The Eternal (2009)

Betyg - 1
Iggy Pop - Préliminaires (2009)

Ajajaj, bara en enda liten skiva som inte var från 09, märkte jag precis. Visst lägger jag mycket fokus på att försöka beta av intressanta och aktuella skivsläpp, men jag ska se till att gräva lite mer i skivbackarna, samt lyfta fram lite fler personliga favoriter. På hedersord.

Lite reflektion kanske är på sin plats. Skulle jag sätta andra betyg på skivorna nu?
Ja, Chickenfoot var jag extremt generösa mot. Jag gillade plattan då, men jag tror inte att jag har lyssnat på den sedan dess. Jag skulle sänka betyget ett snäpp, kanske två.
Samma sak med Voivod, som jag var eld och lågor över när deras Infini kom, men i efterhand skulle den ha fått nöja sig med en fyra. Riktigt bra, men inte riktigt i klass med övriga femmor.
Resterande betyg känns fortfarande ganska rättvisa faktiskt.

Betygsuppdatering och recensionssammanställning

Två ord som hade varit oslagbara i Alfapet.

Dags att ta nya friska tag, och jag tänkte passa på att ta itu med betygen. Jag har ju velat lite fram och tillbaka angående vilken betygsskala jag ska använda mig av, men nu har jag verkligen bestämt mig. 1-5, inga decimaler och inga starka eller svaga siffror. Ett till fem bara.
Och såhär bör de tolkas:
1 - underkänt.
2 - godkänt.
3 - bra.
4 - väldigt bra.
5 - fantastiskt.

Inga krusiduller, inga konstigheter, bara raka rör.

Men eftersom jag har satt skivbetygen efter lite olika betygsystem och skalor under det föregående året, så tänkte jag passa på och uppdatera dem enligt 1-5-systemet. Men det gör jag såklart just precis alldeles nu, i det här precisa ögonblicket när jag sitter och skriver den här texten. När jag väl publicerar texten är det redan klart, och ni kommer inte märka ett dugg. Såvida ni inte råkar prenumerera på bloggen via en RSS-läsare, då kommer det kanske se ut som att jag har varit flitig som en speedad bäver på uppåttjack och skrivit 10-15 nya inlägg, men så är alltså icke fallet (dessvärre(?)). Det är bara skivrecensionerna som har uppdaterats med anpassade betyg och nya etiketter.

Det här var bara en liten heads up, sammanställningen följer inom kort.

2010-01-03

Månadens Playlist - December

Glömde nästan bort spellistan mitt i allt julkaos och listmakande.

Men här får ni iallafall lite iskrigare, brända broar, skuggspel, snälla bebisar, kungar och regniga kungariken med dött väder (och vargar i tronrummet!). Men Tommy Tommy och Johnny kan behöva lite tröst från själaräddarna, för de blev utröstade från ön. Kanske sankte Vitus och verklighetsmästarna kan värva dem till glädjedivisionen, där allting är begravt och konvergerat i levande färger.

Stonehenge ligger i Surabaya, wysiwyg.

Och Spotifylistan ligger här, comprende?

01. Morrissey - The Youngest Was The Most Loved
02. Saint Vitus - H.A.A.G.
03. Voivod - Warriors Of Ice
04. Jello Biafra & Melvins - Voted Off The Island
05. The Kristet Utseende - Tommy Tommy
06. Absu - The Absu Of Eridu & Erech
07. The Jesus Lizard - Blue Shot
08. Living Colour - Burned Bridges
09. Pugh Rogefeldt - Surabaya Johnny
10. Joy Division - Shadowplay
11. Turing Machine - Bitte, Baby, Bitte
12. Converge - Cruel Bloom
13. Entombed - Out Of Hand
14. Halford - Get Into The Spirit
15. Clutch - Wysiwyg
16. Wolves In The Throne Room - Face In A Night Time Mirror - Part 1
17. Masters Of Reality - King Richard TLH
18. Soulsavers - Kingdom Of Rain
19. The Dead Weather - I Cut Like A Buffalo
20. Spinal Tap - Stonehenge

-----
Kolla även in de andra spellistorna.

2010-01-02

Honorable mentions

Hedersomnämnande, alltså. Jag tänkte köra en snabb liten lista med några intressanta album som fångade mitt intresse under 2009 och var med i racet, men fick se sig förbisedda i slutändan.

Utan inbördes ordning.

The Horrors - Primary Colours
Revocation - Existence is Futile
Goatwhore - Carving Out The Eyes Of God
Shrinebuilder - S/T
Masters Of Reality - Pine/Cross Dover
Kylesa - Static Tensions
Clutch - Strange Cousins From The West
Between The Buried And Me - The Great Misdirect
The Gates Of Slumber - Hymns Of Blood And Thunder

Framförallt Between The Buried And Me (det konstiga namnet till trots) släppte en hyperintressant skiva som mycket väl hade kunnat tränga sig in på den riktiga listan, om jag bara hade haft mer tid att lyssna på den vid en tidigare tidpunkt. Riktigt schizofrenisk musik som byter stil oftare än de flesta byter underkläder. Nej nu överdrev jag å det grövsta, det är nog inte många som byter fillingar mer än max en gång under en timme. Men vad jag försöker säga, är att det är en skiva som är svår att få grepp om i början, men som verkligen belönar repeterade lyssningar.
Shrinebuilders hypade självbetitlade debutalbum påminner mycket om Them Crooked Vultures überhÿpade dito, fast mycket mer "underground": resultatet är väl godkänt, men visst låter det precis som man hade föreställt sig (vilket inte alls behöver var något negativt).
Gates Of Slumber, störtskön doom. The Horrors, uppfriskande gothrockpopemoindiewhatchamacallit. Masters Of Reality, genialisk stonerpop signerad Chris Goss. Jag måste nog ge Give Us Barabas (2004) en chans till.

Jag har säkert glömt en hel drös album, men det finns ingen anledning att gnälla över spilld mjölk. Nytt år, nya tider, nya horisonter att rikta blicken mot.

Uppföljning på nedräkningen

Så var 2009 förbi, och nedräkningen av det årets bästa låtar och album likaså. Men jag tänker inte släppa 2009 helt och hållet ännu. Först, lite synpunkter såhär i efterhand på min allra första lista någonsin, och vilka ändringar jag eventuellt kommer göra inför nästa lista.
- Jag lade alldeles för stor vikt i "de bästa låtarna", och valde alldeles för många. 24 stycken utspridda över 24 dagar tyckte jag lät som en bra idé i praktiken, och jag är ganska nöjd med hur jag genomförde det (och att jag genomförde det till punkt och pricka). Men, alltför mycket fokus på låtarna...
- ...och för lite fokus på skivorna. Att bara välja ut åtta stycken är ganska svagt egentligen. Dessutom tappade jag lite motivation mot slutet, och var dålig på att förbereda inlägg, så det blev lite happ som happ. Den punkten måste jag skärpa mig på.
- Annars gillar jag nedräkningsformatet, men jag kommer göra det lite mer koncentrerat nästa gång. Kanske någonting i stil med 20 låtar presenterade över 4-5 dagar (om jag nu inte skippar den biten), följt av en ordentlig albumlista (20 st?)  som jag kan avslöja 2-3 stycken per dag.
- Eftersom jag skapade bloggen i maj månad, och inte hade några tankar på att göra någon årsbästalista (jag hade tänkt vara en nonkonformistisk rebell och vägra, men jag föll in i ledet trots allt) förrän framåt vintern, så är det mycket möjligt att jag helt och hållet missade en en del bra releaser. Därför kommer jag börja göra en lista och hålla den uppdaterad med alla intressanta album under det här året, så det blir lättare att sammanställa när det väl är dags.

Men i övrigt så var det riktigt kul (och utmanande) att sammanställa listan, så den kommer garanterat tillbaka om sisådär 340 dagar eller något i den stilen. Till dess får ni hålla till godo med det gamla vanliga. Festigheterna är över, tillbaka till vardagen med er.