Ömsom mörkt och maffigt och ömsom harmoniskt och melodiskt. Isis har verkligen bemästrat konsten att sömlöst skifta mellan atmosfäriskt lugn och närmast öronbedövande kaos. Den här gången har de mjukat upp sitt sound en aning och låter inte riktigt lika aggressiva, men när de väl fläskar på så gör de det med besked.Hall Of The Dead och Ghost Key inleder på ett lagom lugnt sätt (för att vara Isis) och bygger upp stämningen perfekt för den grymma Hand Of The Host, som efter en liten mellanakt följs upp av magnifika Stone To Wake A Serpent. Det är de två nämnda mittenlåtarna som är skivans höjdpunkt, men därmed inte sagt att övriga materialet är svagt, absolut inte. Var för sig står sig låtarna väldigt bra, men med upprepade genomlyssningar tenderar låtarna att smälta samman. Det är inte nödvändigtvis dåligt, men det leder till att jag upplever det som att jag lyssnar på ett enda långt musikstycke, som trots att det hela tiden skiftar i intensitet, ändå låter ungefär likadant hela tiden. Det är typiskt Isis, de gör musik som är så oerhört stämningsfull och som ibland till och med kan framkalla rysningar av välbehag. Men det krävs att jag är på helt rätt humör för det, annars når inte Isis ända fram.
Betyg: 4 / 5
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar