2010-02-19

Overkill - Ironbound (2010)

Overkill, en ny bekantskap för mig trots att de närmar sig 30 år i branschen, får mig genast att tänka på Motorheads låt "Overkill". Även "Ironbound" för tankarna åt "Iron Fist" och "Iron Horse / Born To Lose". Och även om det finns likheter mellan Motorhead och Overkill (inte minst i det hisnande låttempot), så är det ett annat (Motorhead-influerat) band jag tänker på: Metallica, i deras thrashigaste och råaste prakt på åttiotalet.

Men det första jag slås av, är sångaren Bobby Ellsworths speciella röst. Han låter som en förkyld Jello Biafra (Dead Kennedys). Och det har jag inga problem med, det är unikt och intressant med tanke på genren, men visst tog det ett litet tag att vänja sig. Men när jag hade vant mig, lagom till att introlåten "The Green And Black" entrar andra fasen i slutet av de 8 minuterna, så hittar jag även lite likheter med Megadeth i sättet de flyter iväg i härliga gitarrsolon.

Jag kan lika gärna fortsätta att namedroppa band, för andra låten "Ironbound" låter som om den var specialskriven för Judas Priest och Rob Halford. Och det är menat som en komplimang, och för att påvisa att det finns gott om variation och olika inslag här. De är hela tiden inne och gasar runt lite på NWOBHM-spåret, utan att för den delen tumma på thrashet.

"Bring Me The Night" (eller "Hit The Lights" in disguise) torde vara den perfekta singeln, den lyckades i alla fall att få mig på kroken och svälja betet helt. Klockren inledning, och "cutting to the chase" på direkten.


10 låtar, 57 minuter, alldeles perfekt längd och inte en endaste trist sekund. Ironbound slog knockout på mig, och har gått riktigt hett i skivspelaren. Overkill helt enkelt.

Betyg: 5 / 5

-----

Overkills hemsida - Wikipedia - MySpace - Spotify

4 kommentarer:

  1. Härligt - man kanske måste krypa till korset & spana in det här - du är den andra som säger ungefär såhär om skivan.
    Själv har jag inte lyssnat på OVERKILL sen "Hello from the Gutter", typ. Och inte ens då lyssnade jag speciellt noggrannt.
    Har jag missat nåt, alltså?

    SvaraRadera
  2. Ja som sagt, jag hade ingen koll på Overkill innan den här skivan, men vad jag har kunnat läsa mig till, så verkar de flesta rörande överens om att det här är en riktigt stark comeback efter många mediokra skivor.

    SvaraRadera
  3. Jösses. Jiddra med trams som Overkill när nya High On Fire finns ute?

    Skamvrån nästa. Med dumstrut.

    SvaraRadera
  4. Det finns en tid och plats för allting. Förra veckan var det Overkill (ävlar vad jag slackar...), nu är det HoF.

    SvaraRadera