I like this, do you like it?

Skulle egentligen ha postat den här videon för länge sedan, när jag först såg den, men så blev det ju inte. Men "bättre sent än aldrig" är lite av mitt motto, så klaga inte.

Chickenhawk. Ett bandnamn som är marginellt bättre än Chickenfoot, men vad är grejen med den här kycklingfixeringen egentligen? Är namnet menat som punchline till ett sådant där djurkorsningsskämt? Nä, gubevars...

Men bakom det här smått retarderade namnet hittar vi faktiskt en riktigt grym musikvideo, och även låten fölll mig i smaken på direkten. Det var alltså för några månader sedan, och den är fortfarande lika bra.
Och att videon framkallar sköna Shaun Of The Dead-vibbar ger rikligt med bonuspoäng.
Men, alltså... "Chickenhawk", vafaan är det?

Äh, kolla bara på videon.

"I Hate This, Do You Like It?" heter låten förresten.

High On Fire plockar fram frosthammaren

High On Fire hjälper oss att betvinga vinterhelvetet med nya låten "Frost Hammer" från kommande mästerverket Snakes For The Divine.

På med snöskorna och overallerna nu och bege er genast till Stereogum för att lyssna på låten.

I en tidigare intervju med Noisecreep sade Matt Pike (gitarrist och sångare) bland annat detta om kommande plattan: "It's really heavy, a little more aggressive than our last album, a little less psychedelic. For the most part, the songs are amazing."

"For the most part"... kom igen Matt, var inte blyg nu. Liiite mer självsäkerhet hade inte skadat. Nog för att det hade låtit som en minst lika stor kliché som när alla andra musiker ska beskriva sina nya låtar och skivor, men Mr. Pike är en av få som jag känner att jag faktiskt kan lita på.

Oh yeah, Matt Pike och hans polare i Mastodon kommer dyka upp i Metalocalypse. Brutal!

Sailing The Seas Of Richard Cheese

Lite måndagsflum bara. Man kan inte gå runt och vara superseriös 24/7. Ibland måste man sätta sig ner och koppla bort omvärlden, och bara tänka på något dumt och fånigt. Som sengångare i sirap. Jösses vad tröga de är.
Eller varför inte mixa lite bandnamn och skivtitlar. När jag kollade på min recensionssammanställning som jag postade nyligen, så såg min kära hjärna två små intressanta (nja) grejer. Efter lite pysslande och pusslande blev det... aningen intressantare. Kolla bara:
Alice In Chains - Black Gives Way To Blue.
Dream Theater - Black Clouds And Silver Linings.

Alice In Theater - Black Clouds And Silver Linings Give Way To Blue.

Fniss. Hajar ni? Jag blev i alla fall måttligt road och aningen besatt av detta, så jag började genast spåna vidare. Vilka andra kombinationer finns det? Tja, vad sägs om...

Muse Of Reality - Deep In The Supermassive Black Hole
Sonic Youth & RATM - Rage Against The Washing Machine
Wolfmother Love Bone - Cosmic Apple
The Music & The Soundtrack Of Our Lives - The Music Behind The Music
Radiogarden / Soundhead - Ultramega OK Compuer
Sound Division / Joy Garden - Superunknown Pleasures
Monster Manchu / Fu Magnet - Signs Of Infinite Powertrip
Sonic Manchu / Fu Youth - Start The Washing Machine
Slayer ft. The Dwarves - Reign in Blood Guts & Pussy
Danko Jones and The White Stripes - We Sweat White Blood Cells
Danko Jones and The Gates Of Slumber - We Sweat Hymns Of Blood And Thunder
Red Hot Chili Peppers and Coldplay - A Rush Of Blood Sugar Sex Magik To The Head
Death From Above 1979 & Nine Inch Nails - You're a Woman, I'm A Pretty Hate Machine
Nick Cave & The Bad Seeds & The Hellacopters - Abattoir Grande Blues / The Lyre Of Orpheus
Colonel Claypool's Bucket Of Bernie Brains & Mastodon - Crack The Big Eyeball In The Sky(e)
Masters Of Reality & The Soundtrack Of Our Lives - Welcome To The Extended Revelation For The Psychic Weaklings Of Western Lodge Civilization

Ifall 5 Finger Death Punch hade släppt ett självbetitlat album, hade de kunnat gå ihop med Soundgarden och spelat in skivan "Badmotor5fingerdeathpunch".
Eller ifall Nick Cave & The Bad Seeds hade lånat titeln från Dead By Aprils självbetitlade album hade vi fått "The Firstborn Is Dead By April".

Men bäst av alla är nog faktiskt denna:
Rage Against The Machine Head - Through The Ashes Of Evil Empires.
It works on so many levels!

Jag har bara skrapat lite på ytan, men jag har faktiskt lite viktigare saker att göra än att sitta här och blanda ord och bokstäver och leta efter halvintressanta band- och skivnamn, så jag väljer att sluta medan jag fortfarande har något uns av värdighet kvar. Men har ni några egna kombinationer får ni mer än gärna dela med er.

High On Fires kommande skiva, bäst 2010?

Ja varför inte? Kan de toppa Death Is This Communion från 07, så talar mycket för det.
Låtlistan har varit känd sedan en tid tillbaka, och nu vet vi även hur omslaget kommer se ut.

High On Fire - Snakes For The Divine
01. Snakes for the Divine
02. Frost Hammer
03. Bastard Samurai
04. Ghost Neck
05. Fire, Flood & Plague
06. How Dark We Pray
07. Holy Flames of the Fire Spitter
08. Mystery of Helm

Jag är inte den som går bananas över skivomslag, och låttitlar säger oftast inte särskilt mycket, men i det här fallet så kan det ju bara bli en guldkantad succé. Hör ni det, High On Fire? Känn ingen press nu, men en succé med skinande kanter av rent guld vore inte helt fel.

23e februari ringar vi in i kalendrarna, datumet då High On Fire frälser oss med en ny skiva.

Revocation demonterar diktatorer i trånga korridorer

Revocation stod inte för förra årets bästa släpp, men däremot ett av de mest intressanta. Med sin mix av thrash och death metal, tekniskt gitarrspel och lite udda sångstrukturer, så lyckades de verkligen imponera på mig. Och det är inte illa pinkat, eftersom jag ibland har lite svårt för att intressera mig för de ovan nämnda genrerna.

I alla fall, här är en halvfärsk video till deras "Dismantle The Dictator", för er som kanske inte har hört Revocation än.



Hur fan-jävla-tastisk är inte finishen?

Sammanställning av 2009 års skivrecensioner

Sammanställningar är alltid trevliga, de ger en snabb och enkel överblick och lyfter fram nergrävda och begravna inlägg till ytan för allmän beskådning, vare sig man missade dem första gången eller vill läsa igenom en andra gång. Dessutom ser det fint ut. Ser det inte fint ut?

Först vill jag bara utfärda ett varningens ord. Kvaliteten på de skrivna recensioner varierar lika mycket som mina betyg på skivorna jag recenserade. Vissa texter vill jag bara radera från bloggen och förtränga från minnet, medan det finns några som jag faktiskt är ganska nöjda med. Jag är trots allt bara en glad amatör som råkar gilla musik, och ser bloggandet som en kul utmaning och ett spännande litet projekt, men självklart strävar jag efter att komma upp i en hög och jämn nivå. Övning ger färdighet.

Här följer de skivrecensioner som jag skrev under 2009, med länkar och sorterade efter betyg.

Betyg - 5
Baroness - Blue Record (2009)
Mastodon - Crack The Skye (2009)
Voivod - Infini (2009)

Betyg - 4
Candlemass - Death Magic Doom (2009)
Chickenfoot - Chickenfoot (2009)
Desert Sessions - Desert Sessions Vol 1&2 (1998)
Dream Theater - Black Clouds And Silver Linings (2009)
Isis - Wavering Radiant (2009)
Megadeth - Endamge (2009)
Spinnerette - Spinnerette (2009)
Truckfighters - Mania (2009)

Betyg - 3
Big Business - Mind The Drift (2009)
Bob Hund - Folkmusik För Folk Som Inte Kan Bete Sig Som Folk (2009)
Heaven And Hell - The Devil You Know (2009)
The Mars Volta - Octahedron (2009)

Betyg - 2
Mustasch - Mustasch (2009)
Sonic Youth - The Eternal (2009)

Betyg - 1
Iggy Pop - Préliminaires (2009)

Ajajaj, bara en enda liten skiva som inte var från 09, märkte jag precis. Visst lägger jag mycket fokus på att försöka beta av intressanta och aktuella skivsläpp, men jag ska se till att gräva lite mer i skivbackarna, samt lyfta fram lite fler personliga favoriter. På hedersord.

Lite reflektion kanske är på sin plats. Skulle jag sätta andra betyg på skivorna nu?
Ja, Chickenfoot var jag extremt generösa mot. Jag gillade plattan då, men jag tror inte att jag har lyssnat på den sedan dess. Jag skulle sänka betyget ett snäpp, kanske två.
Samma sak med Voivod, som jag var eld och lågor över när deras Infini kom, men i efterhand skulle den ha fått nöja sig med en fyra. Riktigt bra, men inte riktigt i klass med övriga femmor.
Resterande betyg känns fortfarande ganska rättvisa faktiskt.

Betygsuppdatering och recensionssammanställning

Två ord som hade varit oslagbara i Alfapet.

Dags att ta nya friska tag, och jag tänkte passa på att ta itu med betygen. Jag har ju velat lite fram och tillbaka angående vilken betygsskala jag ska använda mig av, men nu har jag verkligen bestämt mig. 1-5, inga decimaler och inga starka eller svaga siffror. Ett till fem bara.
Och såhär bör de tolkas:
1 - underkänt.
2 - godkänt.
3 - bra.
4 - väldigt bra.
5 - fantastiskt.

Inga krusiduller, inga konstigheter, bara raka rör.

Men eftersom jag har satt skivbetygen efter lite olika betygsystem och skalor under det föregående året, så tänkte jag passa på och uppdatera dem enligt 1-5-systemet. Men det gör jag såklart just precis alldeles nu, i det här precisa ögonblicket när jag sitter och skriver den här texten. När jag väl publicerar texten är det redan klart, och ni kommer inte märka ett dugg. Såvida ni inte råkar prenumerera på bloggen via en RSS-läsare, då kommer det kanske se ut som att jag har varit flitig som en speedad bäver på uppåttjack och skrivit 10-15 nya inlägg, men så är alltså icke fallet (dessvärre(?)). Det är bara skivrecensionerna som har uppdaterats med anpassade betyg och nya etiketter.

Det här var bara en liten heads up, sammanställningen följer inom kort.

Månadens Playlist - December

Glömde nästan bort spellistan mitt i allt julkaos och listmakande.

Men här får ni iallafall lite iskrigare, brända broar, skuggspel, snälla bebisar, kungar och regniga kungariken med dött väder (och vargar i tronrummet!). Men Tommy Tommy och Johnny kan behöva lite tröst från själaräddarna, för de blev utröstade från ön. Kanske sankte Vitus och verklighetsmästarna kan värva dem till glädjedivisionen, där allting är begravt och konvergerat i levande färger.

Stonehenge ligger i Surabaya, wysiwyg.

Och Spotifylistan ligger här, comprende?

01. Morrissey - The Youngest Was The Most Loved
02. Saint Vitus - H.A.A.G.
03. Voivod - Warriors Of Ice
04. Jello Biafra & Melvins - Voted Off The Island
05. The Kristet Utseende - Tommy Tommy
06. Absu - The Absu Of Eridu & Erech
07. The Jesus Lizard - Blue Shot
08. Living Colour - Burned Bridges
09. Pugh Rogefeldt - Surabaya Johnny
10. Joy Division - Shadowplay
11. Turing Machine - Bitte, Baby, Bitte
12. Converge - Cruel Bloom
13. Entombed - Out Of Hand
14. Halford - Get Into The Spirit
15. Clutch - Wysiwyg
16. Wolves In The Throne Room - Face In A Night Time Mirror - Part 1
17. Masters Of Reality - King Richard TLH
18. Soulsavers - Kingdom Of Rain
19. The Dead Weather - I Cut Like A Buffalo
20. Spinal Tap - Stonehenge

-----
Kolla även in de andra spellistorna.

Honorable mentions

Hedersomnämnande, alltså. Jag tänkte köra en snabb liten lista med några intressanta album som fångade mitt intresse under 2009 och var med i racet, men fick se sig förbisedda i slutändan.

Utan inbördes ordning.

The Horrors - Primary Colours
Revocation - Existence is Futile
Goatwhore - Carving Out The Eyes Of God
Shrinebuilder - S/T
Masters Of Reality - Pine/Cross Dover
Kylesa - Static Tensions
Clutch - Strange Cousins From The West
Between The Buried And Me - The Great Misdirect
The Gates Of Slumber - Hymns Of Blood And Thunder

Framförallt Between The Buried And Me (det konstiga namnet till trots) släppte en hyperintressant skiva som mycket väl hade kunnat tränga sig in på den riktiga listan, om jag bara hade haft mer tid att lyssna på den vid en tidigare tidpunkt. Riktigt schizofrenisk musik som byter stil oftare än de flesta byter underkläder. Nej nu överdrev jag å det grövsta, det är nog inte många som byter fillingar mer än max en gång under en timme. Men vad jag försöker säga, är att det är en skiva som är svår att få grepp om i början, men som verkligen belönar repeterade lyssningar.
Shrinebuilders hypade självbetitlade debutalbum påminner mycket om Them Crooked Vultures überhÿpade dito, fast mycket mer "underground": resultatet är väl godkänt, men visst låter det precis som man hade föreställt sig (vilket inte alls behöver var något negativt).
Gates Of Slumber, störtskön doom. The Horrors, uppfriskande gothrockpopemoindiewhatchamacallit. Masters Of Reality, genialisk stonerpop signerad Chris Goss. Jag måste nog ge Give Us Barabas (2004) en chans till.

Jag har säkert glömt en hel drös album, men det finns ingen anledning att gnälla över spilld mjölk. Nytt år, nya tider, nya horisonter att rikta blicken mot.

Uppföljning på nedräkningen

Så var 2009 förbi, och nedräkningen av det årets bästa låtar och album likaså. Men jag tänker inte släppa 2009 helt och hållet ännu. Först, lite synpunkter såhär i efterhand på min allra första lista någonsin, och vilka ändringar jag eventuellt kommer göra inför nästa lista.
- Jag lade alldeles för stor vikt i "de bästa låtarna", och valde alldeles för många. 24 stycken utspridda över 24 dagar tyckte jag lät som en bra idé i praktiken, och jag är ganska nöjd med hur jag genomförde det (och att jag genomförde det till punkt och pricka). Men, alltför mycket fokus på låtarna...
- ...och för lite fokus på skivorna. Att bara välja ut åtta stycken är ganska svagt egentligen. Dessutom tappade jag lite motivation mot slutet, och var dålig på att förbereda inlägg, så det blev lite happ som happ. Den punkten måste jag skärpa mig på.
- Annars gillar jag nedräkningsformatet, men jag kommer göra det lite mer koncentrerat nästa gång. Kanske någonting i stil med 20 låtar presenterade över 4-5 dagar (om jag nu inte skippar den biten), följt av en ordentlig albumlista (20 st?)  som jag kan avslöja 2-3 stycken per dag.
- Eftersom jag skapade bloggen i maj månad, och inte hade några tankar på att göra någon årsbästalista (jag hade tänkt vara en nonkonformistisk rebell och vägra, men jag föll in i ledet trots allt) förrän framåt vintern, så är det mycket möjligt att jag helt och hållet missade en en del bra releaser. Därför kommer jag börja göra en lista och hålla den uppdaterad med alla intressanta album under det här året, så det blir lättare att sammanställa när det väl är dags.

Men i övrigt så var det riktigt kul (och utmanande) att sammanställa listan, så den kommer garanterat tillbaka om sisådär 340 dagar eller något i den stilen. Till dess får ni hålla till godo med det gamla vanliga. Festigheterna är över, tillbaka till vardagen med er.