
Inte bara för att jag insåg att "Give Us Barabbas" visar vilka fantastiska musiker detta är, även när de frångår sitt tidigare stonersound, utan för att Pine/Cross Dover visar sig vara en riktigt solid skiva, som skulle ha varit med och fightats om att få vara med på årsbästalistan förra året. Om jag bara inte hade varit så trög av mig (ett genomgående tema här på bloggen de senaste, ooh... två veckorna.)
De tar inte ut svängarna riktigt lika mycket här som på föregångaren, som dominerades av ballader, folk, blues och lite akustiskt (vilket såklart har förekommit på alla deras skivor, men inte i så här stor utsträckning). Stonerelementet är mycket mer framträdande här, så som det sig bör när Masters Of Reality står bakom spakarna, även om de inte är rädda för att gå all-in med en instrumentalare på 12 minuter, eller när de bryter ut i dansant och lössläppt stonerpop emellanåt.
Nu är det som det är, Masters Of Reality gick dessvärre miste om chansen att prisas när jag körde min prestigefulla årslista (vadå hybris?), och de är ju inte aktuella när det är dags att summera det här året om elva månader. Men gör inte samma misstag som jag gjorde, för Pine/Cross Dover bör inte missas.
Betyg: 4 av 5
-----
Masters Of Reality MySpace - Wikipedia - Spotify - Grooveshark
Tack! Goon Moon har jag stött på massa gånger, men av någon oförklarlig och oursäktbar (Google ger 4 träffar på det ordet, good enough) anledning har jag aldrig lyssnat på dem. Nu jäklar blir det ändring på det!
SvaraRadera